Antirasistisk feminism, marxism och varför Fi/V misslyckas

Tänkte idag att det är ett mer utbrett problem med antirasister och feminister och anarkister som inte läser Marx än socialister som inte läser Fanon eller de Beauvoir. Jag menar att studiet av marxismen och de omvälvande insikter den ger saknas allt för mycket idag. Jag har inte varit jätteduktig på det själv men jag tycker alla aktivister åtminstone måste försöka ge sig i kast med Kapitalet men också kortare skrifter av centrala marxister. Om vi inte förstår kapitalismen och dess enda raka motsats socialismen så kan vi inte heller till fullo förstå kolonialismen, rasismen och patriarkatet.

Vettig intersektionalitet inbegriper marxismen och inte bara vänsterliberalt “klassperspektiv” där klass läggs bredvid kön som en jämställdhetsfråga mellan kapitalister och arbetare. Vi vill inte ha jämlikhet mellan klasser utan avskaffa hela klassförhållandet mellan de som bara har sin arbetskraft att sälja för sin existens och de som äger produktionsmedlen och gör vinst på andras arbete. Hela systemet som bygger på ackumulation av kapital framför människans sociala behov och naturens bevarande. Det kan en bara få djupare insikter om genom marxismen.

Jag oroas över en aktivistgeneration som förvisso vet allt om vithet, privilegier, tolkningsföreträde och kulturell appropriering men många gånger alldeles för lite om kapitalismen och den breda gemenskap som krävs för att avskaffa den och bygga något bättre. Som vid en läsning av detta inlägg direkt kommer anta att skribenten är gammal mossvänster som inte förstår feminism och antirasism och som säger att klass kommer först. För att förekomma den anklagelsen så kan jag väl skriva att jag har fötterna fast förankrade i feminism, antirasism och socialism. Jag ser styrkan i den kombinationen och har svårt att begripa folk som anser att hen företräder en mer utspädd feminism eller antirasism för att hen också har ett socialistiskt perspektiv.

Det kan vara på sin plats att påminna om att marxismen varit en av de ideologiska pelarna för Svarta Pantrarna, svart feminism, Angela Davis och Bell Hooks. Antirasister och feminister måste hitta tillbaka till socialismen på samma sätt som vänsterradikala med få undantag tagit till sig antirasism och feminism.  Det är bara att titta på tal och event på 1 maj, 8 mars och Socialistiskt forum för att se att vänstern inte direkt visar motstånd till feminism och antirasism. Däremot visar till exempel Fi ett motstånd mot allt som heter socialism eller vänster.

Aktiviströrelserna går just nu i cirklar utan något mål i siktet bortom nästa tweet, personfejd eller upprördhet över ett rasistuttalande eller polisingripande. Det är förståeligt och kan behövas också men vi måste likt våra grekiska och spanska vänner börja se målet om social och ekonomisk samhällsförändring. Hur tar vi makt och hur förvaltar vi den borde vara de frågor vi självsäkert ställer oss och andra.  Vi behöver de stora visionerna. Utan frågorna om makt och ägande blir visionerna tunna. Att tillaga visioner på enbart antirasism och feminism men inte socialism är som att salta men inte peppra maten.

Jag tror också att det är förklaringen till Fi:s misslyckande att ta sig in i riksdagen. Med större social och ekonomisk skärpa hade Fi kunnat samla ihop de förortsröster och arbetarklassröster som partiet enligt alla undersökningar rent objektivt inte har. Nu tror jag inte att Fi är det parti som kan bli ett svenskt Podemos. Jag tror inte längre att V har den flexibilitet eller mod som det skulle kräva. Partiföreträdare viftar hela tiden bort tankar om radikal omdaning i folklig riktning av partiet: släng kostymerna, våga prata om mer än vinster i välfärden, byt namn, våga väsnas och synas! Kanske borde V eller något annat vänsterparti lära av den energi och ungdomlighet som den antirasistiska feminism med Fi i spetsen lyser av. Samtidigt som den antirasistiska feminism måste lära av den socialistiska grund som intersektionalitet vilar på och som en gång i tiden byggde ett någorlunda rättvist samhälle i Sverige och som fortfarande har den enda nyckeln till ett alternativ till kapitalismen.

/A

Advertisements

3 thoughts on “Antirasistisk feminism, marxism och varför Fi/V misslyckas

  1. Så bra! Personligen vet jag dock inte om det skulle vara möjligt ens för FI att bli mer än ett liberalvänster-parti för det utbildade medelklassen. Det är en så grundläggande del i deras ideologi där klass anses en diskrimineringsfaktor bland andra. Då tror jag att V har en bättre grund för att kunna bli ett vettigt alternativ på såväl socialistiskt som feministiskt och antirasistisk grund.

    Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s