Socialdemokraterna och Moderaterna föreslog åtstramning efter åtstramning i asylpolitiken och hårda tag i integrationen. Medierna rapporterade om systemkollaps, invandrare som trakasserar och våldtar, brottslighet, terrorism, islamism, hedersförtryck. Undersökningar har tydligt visat att negativa nyheter dominerat rapporteringen om invandring. Kritisk rapportering och debatt om invandring har inte varit nedtystad utan tvärtom upphöjd till en hederssak. Den som försvarar öppenhet och invandring är snarare den som har fått utstå hån, hat och hot. Parallellt med det här har Sverigedemokraterna ökat. Lägger man en graf över ökningen av kritisk rapportering/debatt om invandring ovanpå en graf över Sverigedemokraternas opinionstillväxt ser man att de stiger tillsammans. Vi såg i våras hur Socialdemokraterna gick ner och Sverigedemokraterna gick upp när ministrar gick ut och hetsade mot flyktingar och papperslösa. S tvingades till en panikartad omläggning av valstrategin när man såg raset. Det som ändå tycks ha bromsat upp raset är att S fokuserade på sociala frågor som en extra veckas föräldraledighet, höjda pensioner och en beskattning av höga kapitalinkomster.
Faktan är tydlig: det finns ingen nedtystad invandringsdebatt som ska ha gynnat Sverigedemokraterna. Att kopiera SD är ingen gångbar väg för ett parti som vill bli starkare och mota tillbaka extremhögern. Låt oss avliva dessa myter. Nyligen släpptes en forskningsrapport som snarare pekade ut försämringarna för bland andra sjukskrivna och finanskrisen under regeringen Reinfeldts år som en av de främsta faktorerna bakom SD:s framväxt. Sammanhållningen mellan människor slets sönder och många upplevde försämringar. I brist på en stark socialdemokrati och även vänster som kunde ha riktat missnöjet mot de verkliga orsakerna exploaterade Sverigedemokraterna missnöjet genom att skylla problemen på invandringen. Lägg därtill ett politiskt etablissemang som hela tiden bekräftade SD:s berättelse om den problematiska och “dyra” invandringen så har vi grogrund för extremhögern.
Det är människor med mycket makt, de ansvariga politikerna och de som äger mediehusen, ytterst den miljardärsklass som vunnit på nedskärningarna, privatiseringarna och splittringspolitiken som ansvarar för Sverigedemokraternas framväxt. För att flytta fokus från detta har man istället lagt ansvaret på de många unga och andra engagerade människor som protesterat mot Sverigedemokraterna på olika vis. Det har aldrig baserats på vetande utan snarare på känsla. Följer man opinionskurvan ser man ingen korrelation mellan stödet för SD och protesterna mot partiet. Många trodde att SVT:s avståndstagande från Sverigedemokraterna skulle gynna partiet. Man trodde också att den fredliga demonstrationerna mot Jimmie Åkessons torgmöten skulle gynna partiet. Inget av detta har visat sig stämma.
Det är dags för en ordentlig självranssakan från de etablerade partierna och mediernas sida. Hur ska ni sluta spela SD-agendan i händerna med er rapportering, politik och retorik? Hur ska ni göra ert jobb som politiker och journalister och följa era värderingar och yrkesetiska principer? Det är allvar nu.
/A
Socialism eller برابری 